Nytt år och ny start. Är en inbiten nystartare vid det här laget så ett nyår piggar ju alltid upp. Trots ett tämligen uselt utgångsläge kan stora drömmar målas upp och ambitionsnivån höjas, aktiviteten följer därefter så långt motivationen tar en. Visst är det härligt!
Utgångsläget inför 2014 viskar om ett plus på vågen och ett minus på träningskontot. Det sägs ibland att man börjar från noll, men jag tror nog det här räknas som att börja från minus. Vet inte när jag var så här långt ifrån fysisk form senast. För ett och ett halvt år sedan var det mesta gott. Sprang AXA och den efterföljande höstsäsongen i orienteringsskogen, därefter skada. Rehab, alternativt, mer rehab och mer alternativt, genomförde Halvklassikern och höll mig flytande träningsmässigt, inte minst på Vansbrosimmet :-). Sedan kunde jag springa lite i slutet av sommaren och början av hösten. Tog det försiktigt och lugnt. Sprang Lidingö och det mesta pekade åt rätt håll... sedan kom knät, det högra, ömt och smärtande. Det var i början av oktober det. Motivationen dog, lusten tröt, själen tjöt och jag bröt... med träningen. Tänkte ta det riktigt lugnt och låta knät vila ut, men icke. Blev inte bättre...
Så där är vi nu. Ett par månader utan nån bra träning och ett knä som inte vill att jag springer. Har även känningar i höfterna som jag hade problem med under förra skadan.
Men, men... inte vara missfälld. Nu ägnar jag mig åt det jag kan. Jag går och rehabbar/styrketränar. Har precis börjat med detta i och med julledigheten men nu känns det rätt igen. Knät är fortfarande kasst men jag rör på mig i alla fall och förhoppningsvis ska rehabben ge resultat inom ett par månader.
Har även fått tid på Skövde Rehabcenter igen och ska dit den 15/1. Får se om Annelie kan ge mig en diagnos på vad det är som gör ont och vad jag kan göra för att bli kvitt det.
Hur det blir med Oblog under året låter jag vara osagt. Varje inlägg är en bonus...
Å, heja mig!
Visar inlägg med etikett vikt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vikt. Visa alla inlägg
torsdag 2 januari 2014
torsdag 17 januari 2013
17 dagar av späkning och svält...
För 17 dagar sedan inleddes vägen mot matchvikt igen. Har ju inte rapporterat mycket om hur det går med den saken...
17 dagar av späkning och svält... det är tufft att vara på diet.
Skojar bara, med ISO är det hur gött som helst och inte speciellt svårt. Hemligheten med att lyckas loosa ett par kilo är, enligt min mening, egentligen inte alls att lyckas utan att undvika att misslyckas. Känn på den alla idrottspsykologer...
Jag menar att det är ju apsvårt om man ska äta helt rätt hela tiden, som vissa dieter och kosthållningsmetoder "kräver". Med ISO däremot handlar det mer om att undvika de värsta misstagen och att försöka utjämna matintagen och innehållet i dem. Jag ser det lite som en sport, och det är rätt kul.
Hur går det då? Jodå. Efter lite drygt två veckor är jag två kilo lättare, kvar på utmaningen återstår alltså 83 dagar och åtta feta till.
För er som undrar vad det här handlar om kan det vara läge att kolla in ett tidigare inlägg om "att loosa ett par feta kilo".
17 dagar av späkning och svält... det är tufft att vara på diet.
Skojar bara, med ISO är det hur gött som helst och inte speciellt svårt. Hemligheten med att lyckas loosa ett par kilo är, enligt min mening, egentligen inte alls att lyckas utan att undvika att misslyckas. Känn på den alla idrottspsykologer...
Jag menar att det är ju apsvårt om man ska äta helt rätt hela tiden, som vissa dieter och kosthållningsmetoder "kräver". Med ISO däremot handlar det mer om att undvika de värsta misstagen och att försöka utjämna matintagen och innehållet i dem. Jag ser det lite som en sport, och det är rätt kul.
Hur går det då? Jodå. Efter lite drygt två veckor är jag två kilo lättare, kvar på utmaningen återstår alltså 83 dagar och åtta feta till.
För er som undrar vad det här handlar om kan det vara läge att kolla in ett tidigare inlägg om "att loosa ett par feta kilo".
tisdag 8 januari 2013
Mitt badhus är min borg
En liten parafrasering av "mitt hem är min borg" dök upp i mitt huvud när jag denna morgon tog gymmet på Skara badhus i besittning. Efter lite vånda pallrade jag mig dit efter frukosten men väl där var det klart över förväntan. Där fanns gott om möjligheter att trötta ut sig. Jag prövade rodd, cykel, liggcykel som konditionsalternativ och ett gäng styrkemaskiner, där fram för allt en kommer kunna göra susen för min höftträning, hoppas jag. Det blev en dryg timme idag och då vätte jag inte en ner byxorna. Simmade inte... alltså...
Så, efter denna angenäma upplevelse tänkte jag att simhallen inklusive gymmet ska bli min nya borg. Mitt badhus. Min träningsplats, mitt träningspalats, i vardagen. I alla fall tills löpningen blir ett fullgott alternativ igen.
Dags för ett nytt besök redan på torsdag!
Lycka till till mig :-) !
...och för er som undrar hur fetpanneloosingen går så är det 1 kg ner under vecka ett.
![]() |
| Här inne, i min nya borg, döljer sig oanade träningsmöjligheter! Skaras badhus på Vilanområdet. (Bild från www.skara.se/vilan) |
Så, efter denna angenäma upplevelse tänkte jag att simhallen inklusive gymmet ska bli min nya borg. Mitt badhus. Min träningsplats, mitt träningspalats, i vardagen. I alla fall tills löpningen blir ett fullgott alternativ igen.
Dags för ett nytt besök redan på torsdag!
Lycka till till mig :-) !
...och för er som undrar hur fetpanneloosingen går så är det 1 kg ner under vecka ett.
torsdag 3 januari 2013
Att loosa ett par feta kilo
En del människor är naturligt smala andra inte. Jag är mer inte. Hade kroppen och hjärnan själv fått bestämma hade jag nog lätt pressat ner vågen i golvet med ytterligare ett tjugotal pannor. Den främsta anledningen till att så inte är fallet är att jag tränar en del och på senare tid funderat en del på vad jag äter. Men det går, liksom nästan allt annat, i perioder. Den här hösten som passerat har som bekant inneburit stor avsaknad av större mängd träning och detta i kombination med en period av sämre mat har inte gjort kroppen glad... Tung, skadad och otränad... inte det bästa läget men jag kan ju se till att äta bra.
Vintern 2010/2011 körde jag hårt med rätt mat, och för den delen hyffsat bra med träning också, och då lyckades jag loosa 10 feta kg och det lockar mig att göra en liknande "räd" igen. Då, 2010, fick jag nys om en kosthållning som kallades ISO och det passade mig perfekt. Det handlade inte om att utesluta en massa saker eller för den delen räkna kalorier och väga mat utan handlade istället om fördelningen av vad man äter och rätt mycket sunt förnuft. Med ISO ska enegiintaget fördelas lika mellan kolhydater, fett och proteiner. För en vanlig Svensson (läs:Sundmark) innebär det i stort att minska intaget kolhydrater till förmån för proteiner. Sedan är det vettigt att äta så oprocessad mat som möjligt och de kolhydrater man väljer får gärna vara av den långsamma sorten.
Liksom många andra varianter av "vad som är bäst att äta"- metoder, finns det en massa mer "regler" att förhålla sig till, men sånt där ligger inte riktigt för mig. Det måste ju vara enkelt och smidigt.
Läsa mer om ISO??? www.isodieten.se
SÅ... nu är jag på det igen. En av mina tre nyårsambitioner (undviker ju löften...) är att nå matchvikt igen och med ovanstående modifierade Magnusmetod kommer det gå finfint.Och, faktiskt, jag ser det inte som någon uppoffring alls. Tycker faktiskt det är rätt kul, i alla fall så länge det går att hålla sig motiverad. Siktet är inställt på 100 dagar och om vi räknar in idag återstår nu 97.
Med den första punkten, att bli hel igen, under bearbetning och nu en ISO-plan sjösatt, återstår av mina nyårsambitioner således att kunna hålla uppe träningsmängden framöver, trots skadeläget. Funderar på att skaffa mig ett kort på simhallen/gym i Skara för ändamålet. I så fall är det ju "bara" själva genomförandet som återstår... AXA - here I come!
Vintern 2010/2011 körde jag hårt med rätt mat, och för den delen hyffsat bra med träning också, och då lyckades jag loosa 10 feta kg och det lockar mig att göra en liknande "räd" igen. Då, 2010, fick jag nys om en kosthållning som kallades ISO och det passade mig perfekt. Det handlade inte om att utesluta en massa saker eller för den delen räkna kalorier och väga mat utan handlade istället om fördelningen av vad man äter och rätt mycket sunt förnuft. Med ISO ska enegiintaget fördelas lika mellan kolhydater, fett och proteiner. För en vanlig Svensson (läs:Sundmark) innebär det i stort att minska intaget kolhydrater till förmån för proteiner. Sedan är det vettigt att äta så oprocessad mat som möjligt och de kolhydrater man väljer får gärna vara av den långsamma sorten.
Liksom många andra varianter av "vad som är bäst att äta"- metoder, finns det en massa mer "regler" att förhålla sig till, men sånt där ligger inte riktigt för mig. Det måste ju vara enkelt och smidigt.
Läsa mer om ISO??? www.isodieten.se
SÅ... nu är jag på det igen. En av mina tre nyårsambitioner (undviker ju löften...) är att nå matchvikt igen och med ovanstående modifierade Magnusmetod kommer det gå finfint.Och, faktiskt, jag ser det inte som någon uppoffring alls. Tycker faktiskt det är rätt kul, i alla fall så länge det går att hålla sig motiverad. Siktet är inställt på 100 dagar och om vi räknar in idag återstår nu 97.
Med den första punkten, att bli hel igen, under bearbetning och nu en ISO-plan sjösatt, återstår av mina nyårsambitioner således att kunna hålla uppe träningsmängden framöver, trots skadeläget. Funderar på att skaffa mig ett kort på simhallen/gym i Skara för ändamålet. I så fall är det ju "bara" själva genomförandet som återstår... AXA - here I come!
tisdag 1 januari 2013
Annelies ord är lag!
Den första januari 2013. På den gröna gräsmattan utanför ligger ett par potatisar kvar som tillsammans med ett par kvistar utgjorde snögubbarnas näsor och armar. Snön som legat i en månad har töat bort på ett par dagar och avslöjar också att katterna i grannskapet hållit sig sysselsatta med leveranser på hög under de senaste veckorna. Skidåkargnistan i min löparsugna kropp lider. Tanken om att låna hem ett par rullskidor förefaller otroligt nog som alternativ. Senast rullskidor bar min kropp framåt var nog någon gång i början av 90-talet.
Rehabträningen går bra men känslan i höft och hälsena är densamma. Har dock bestämt mig för att inte bara lyssna på min kropp utan även lyssna på Annelie. Annelies ord kommer vara lag tills dess att löpning kan genomföras smärtfritt igen. Annelie är sjukgymnasten som har fått den utmanande uppgiften att få i ordning på den här gubbens löparproblem. Hon har gjort det förr och förhoppningsvis gör hon det igen. Hittills har jag gjort Rehabövningarna en gång om dagen, men nu blir det dubbelt upp de kommande 10 dagarna fram tills det är dags för återbesök.
Det är den första januari och hela 2012 är förbi. Det var ett år med många godbitar. Förutom AXA Fjällmaraton sprang jag även för första gången långa natten på 10MILA. Till höjdpunkterna hör också vårens löparäventyr Vårgrymmen.
Jag använder Funbeat för att registrera min träning och summerat ser träningsåret 2012 ut som diagrammen till höger visar.Det blev nästan 1400 km och 240 h, vilket ger ett snitt/vecka på ca 27 km och 4,5 h.
Cirkeldiagrammet visar att 30% var löpträning och andra hyffsat stora delar blev det av t ex Övrig kondition/styrka som bl a innefattar MER-träning och naturligtvis orientering.
När det gäller statistik så kan jag lätt grotta ner mig i det. Tycker att det är rätt kul. Men det är också bra för att summera läget i stort och göra en bra plan för nästa träningsperiod. Nu begränsar ju skadeläget mina möjligheter en del men jag håller fast vid att det är så mycket bättre att vara skadad än sjuk, för det går nästan alltid att finna former för träning som funkar. Kan också notera att jag egentligen inte kunde börja träna ordentligt för AXA 2012 för än i mitten av februari i år, eftersom jag var sjuk i större delen av januari, så än finns det gott om tid.
Det är ju som sagt den första januari och det är väl också egentligen läge för ett nyårslöfte. Det känns emellertid lite omotiverat att ge några prestationslöften till sig själv men det utgångsläget som råder. Men ett par inledande ambitioner har jag tänkt att delge.
1. Bli skadefri, dvs Annelies ord är lag.
2. Nå matchvikt igen, dvs god "kosthållning" i minst 3 månader.
3. Hålla uppe träningsvolymen, dvs hitta flera alternativa träningsformer.
För att "komma på bana" inför AXA behöver jag nog lyckas med dessa tre... då kan 2013 bli ett minst lika bra år som 2012, med ett par nya härliga utmaningar att bemästra.
Jag har även uppdaterat mina foton på Picasa, lagt in ett nytt album med bilder från 2012. Ni hittar det via länken här till höger.
Passar också på att önska dig ett gott nytt år och ett härligt 2013! Hoppas vi ses i löparskorna inom kort!
Rehabträningen går bra men känslan i höft och hälsena är densamma. Har dock bestämt mig för att inte bara lyssna på min kropp utan även lyssna på Annelie. Annelies ord kommer vara lag tills dess att löpning kan genomföras smärtfritt igen. Annelie är sjukgymnasten som har fått den utmanande uppgiften att få i ordning på den här gubbens löparproblem. Hon har gjort det förr och förhoppningsvis gör hon det igen. Hittills har jag gjort Rehabövningarna en gång om dagen, men nu blir det dubbelt upp de kommande 10 dagarna fram tills det är dags för återbesök.
Det är den första januari och hela 2012 är förbi. Det var ett år med många godbitar. Förutom AXA Fjällmaraton sprang jag även för första gången långa natten på 10MILA. Till höjdpunkterna hör också vårens löparäventyr Vårgrymmen.
Jag använder Funbeat för att registrera min träning och summerat ser träningsåret 2012 ut som diagrammen till höger visar.Det blev nästan 1400 km och 240 h, vilket ger ett snitt/vecka på ca 27 km och 4,5 h.
Cirkeldiagrammet visar att 30% var löpträning och andra hyffsat stora delar blev det av t ex Övrig kondition/styrka som bl a innefattar MER-träning och naturligtvis orientering.
När det gäller statistik så kan jag lätt grotta ner mig i det. Tycker att det är rätt kul. Men det är också bra för att summera läget i stort och göra en bra plan för nästa träningsperiod. Nu begränsar ju skadeläget mina möjligheter en del men jag håller fast vid att det är så mycket bättre att vara skadad än sjuk, för det går nästan alltid att finna former för träning som funkar. Kan också notera att jag egentligen inte kunde börja träna ordentligt för AXA 2012 för än i mitten av februari i år, eftersom jag var sjuk i större delen av januari, så än finns det gott om tid.
Det är ju som sagt den första januari och det är väl också egentligen läge för ett nyårslöfte. Det känns emellertid lite omotiverat att ge några prestationslöften till sig själv men det utgångsläget som råder. Men ett par inledande ambitioner har jag tänkt att delge.
1. Bli skadefri, dvs Annelies ord är lag.
2. Nå matchvikt igen, dvs god "kosthållning" i minst 3 månader.
3. Hålla uppe träningsvolymen, dvs hitta flera alternativa träningsformer.
För att "komma på bana" inför AXA behöver jag nog lyckas med dessa tre... då kan 2013 bli ett minst lika bra år som 2012, med ett par nya härliga utmaningar att bemästra.
Jag har även uppdaterat mina foton på Picasa, lagt in ett nytt album med bilder från 2012. Ni hittar det via länken här till höger.
Passar också på att önska dig ett gott nytt år och ett härligt 2013! Hoppas vi ses i löparskorna inom kort!
tisdag 11 december 2012
Nya kvaltider
Kvaltider? Tider som gjors i kvalet? Nä, jag tänker mer som tider i kval, kvaltider, när man står i valet och kvalet.
Tycker det mesta går åt fel håll nu, rent fysiskt. Sedan hälseneproblemen och smärtan i höften uppstod för... ja jag vet inte hur länge sedan nu, har jag verkligen försökt prova olika "kurer". Kört rehab, promenader i banandojorna, voltaren-kur, vila, mer rehab, men inget blir bättre, snarare sämre. Körde årets första skidpass i förrgår och det kändes ok under åkningen men hälen stelnade ihop och ömmande efteråt... SÅ Suuuurt! Dessutom, till råga på allt, pekar vågen fel också.
Så, nu står jag i valet och kvalet. Valet att köra på ändå och se om det kan hålla med kvalet att gå sönder eller valet att vila och köra rehab med kvalet att det inte blir något tränat. (se tidigare inlägg om vad som räknas...).
Som litet plåster på den ömmande hälsenas och som bandage kring höften har jag i alla fall fått tid hos sjukgymnasten. Den 20/12 ska jag på undersökning och förhoppningsvis få lite tips och råd kring hur jag ska få ordning på tillvaron.
...känner jag mig själv rätt kommer emellertid det aktiva valet vinna över det smärtsamma kvalet och till förmån över det passiva valet med tillhörande antiträningskval.
Med andra ord, se upp i skidspåren, här kommer Sundmark, hur illa kan det gå liksom...
Tycker det mesta går åt fel håll nu, rent fysiskt. Sedan hälseneproblemen och smärtan i höften uppstod för... ja jag vet inte hur länge sedan nu, har jag verkligen försökt prova olika "kurer". Kört rehab, promenader i banandojorna, voltaren-kur, vila, mer rehab, men inget blir bättre, snarare sämre. Körde årets första skidpass i förrgår och det kändes ok under åkningen men hälen stelnade ihop och ömmande efteråt... SÅ Suuuurt! Dessutom, till råga på allt, pekar vågen fel också.
Så, nu står jag i valet och kvalet. Valet att köra på ändå och se om det kan hålla med kvalet att gå sönder eller valet att vila och köra rehab med kvalet att det inte blir något tränat. (se tidigare inlägg om vad som räknas...).
Som litet plåster på den ömmande hälsenas och som bandage kring höften har jag i alla fall fått tid hos sjukgymnasten. Den 20/12 ska jag på undersökning och förhoppningsvis få lite tips och råd kring hur jag ska få ordning på tillvaron.
...känner jag mig själv rätt kommer emellertid det aktiva valet vinna över det smärtsamma kvalet och till förmån över det passiva valet med tillhörande antiträningskval.
Med andra ord, se upp i skidspåren, här kommer Sundmark, hur illa kan det gå liksom...
fredag 30 mars 2012
Sprintlångpass väntar
Fredag morgon och jag sitter hemma. Har golvläggaren på besök för att få mattan på plats i nya toan. Ombyggnationen går framåt. Nu finns ett färdigt utrymme med väggar, golv, tak och dörr. Arbetsgången som väntar när golvläggaren gjort sitt är, upp med panel, måla, in med porslin, tapetsera, installera elen, spika lister, sedan så. Då, när det är klart, ska vi riva ner den stora toan istället... lite "never ending story" över det här projektet.
________________
Har fått lite mer att göra inför våra påsktävlingar också. Klubben arrangerar orienteringstävling på skärtordagen och på långfredagen och nu är jag inyltad i information, speakeri och banläggning. Kan bli en svetttig ideell vecka som kommer...
________________
Sen var det ju det här med träningen också. Just nu är jag ganska nöjd med läget. Skulle väl troligen behöva träna ytterligare lite mer och framförallt oftare, dvs fler pass i veckan. I veckan som gått sedan förra inlägget har det blivit tre träningspass, men tre bra. I söndags sprang jag Pilgrimsleden från Skara till Lundsbrunn och tillbaka, 21 km. Ett härligt långpass i vårvärmen, höll 5:30 i snitt. I tisdags var det MER-träning igen och då körde vi en extra omgång intervaller. Hela passet tog 105 min, exkl stretch. Bra pass. Tredje passet sprang jag igår. Körde ett kort tempopass hemifrån, 4 km på 17:16, 4:18 i snitt. Inte så illa pinkat för den här gubben. En bit kvar till 5 km under 20 men det ska väl gå framöver.
I helgen väntar ett nytt långpass, sprintlångpass. Ska ut och kontrollera kontrollappar och kontrollpunkter inför tävlingarna i nästa vecka. Blir ett riktigt långsamt pass med många stopp, inte alls som förra veckan, men det får duga. Man får ju ta vad som bjuds...
________________
Slutligen matchviktssträvan...
Har varit nere på hälften och vänt på vägen mot matchvikten. nu står jag på minus 2,2 kg och har alltså 2,8 kg kvar. Det svänger ju lite det där, det där men vikten alltså...
________________
Har fått lite mer att göra inför våra påsktävlingar också. Klubben arrangerar orienteringstävling på skärtordagen och på långfredagen och nu är jag inyltad i information, speakeri och banläggning. Kan bli en svetttig ideell vecka som kommer...
________________
Sen var det ju det här med träningen också. Just nu är jag ganska nöjd med läget. Skulle väl troligen behöva träna ytterligare lite mer och framförallt oftare, dvs fler pass i veckan. I veckan som gått sedan förra inlägget har det blivit tre träningspass, men tre bra. I söndags sprang jag Pilgrimsleden från Skara till Lundsbrunn och tillbaka, 21 km. Ett härligt långpass i vårvärmen, höll 5:30 i snitt. I tisdags var det MER-träning igen och då körde vi en extra omgång intervaller. Hela passet tog 105 min, exkl stretch. Bra pass. Tredje passet sprang jag igår. Körde ett kort tempopass hemifrån, 4 km på 17:16, 4:18 i snitt. Inte så illa pinkat för den här gubben. En bit kvar till 5 km under 20 men det ska väl gå framöver.
I helgen väntar ett nytt långpass, sprintlångpass. Ska ut och kontrollera kontrollappar och kontrollpunkter inför tävlingarna i nästa vecka. Blir ett riktigt långsamt pass med många stopp, inte alls som förra veckan, men det får duga. Man får ju ta vad som bjuds...
________________
Slutligen matchviktssträvan...
Har varit nere på hälften och vänt på vägen mot matchvikten. nu står jag på minus 2,2 kg och har alltså 2,8 kg kvar. Det svänger ju lite det där, det där men vikten alltså...
torsdag 22 mars 2012
Klädkod för dans?
Torsdag igen. Det gick bättre den här veckan än förra. Åkte till Lidköping med den dansande dottren och sprang ett pass i skogen innan det bar hemåt igen.
Men det är inte helt lätt att glida omkring obemärkt på en dansskola iförd svarta trekvartslånga tights och en långärmad t-shirt, svart, av märket nike. Jag hann inte mer än kliva in i foajen innan jag träffade på en pappa till en annan unge som mycket kvickt ifrågasatte om jag skulle vara med och dansa.
-Nja, jag tror jag besparar dem den upplevelsen. Jag ska ut och springa en sväng... gäller ju att passa på...
Väl åter på skolan efter en knapp timme och en knapp mil hann jag inte mer än sätta mig ner i trappan ner till foajen innan jag träffade på en annan pappa till en annan unge som mycket kvickt ifrågasatte om jag hade varit med och dansat.
-Nja, jag tror jag ska bespara dem den upplevelsen. Jag har bara varit ute och sprungit en sväng... gäller ju att passa på...
Nåväl, det är väl på sin plats att konstatera att klädkoden för motionslöparen och motionsdansaren skiljer sig föga. På gott och ont, kanke. Men fördelen är ju ialla fall att om jag skulle vilja prova på en danskurs så kan jag ju köra med samma kläder som för löpningen, jag kommer smälta in bra. Men skulle jag vid ett sådant tillfälle vilja neka mitt deltagande inför någon nyfiken och frågvis förälder så kan jag ju säga.
- Nä, jag har bara varit ute och sprungit en sväng!
___________________________
Träningen går fint, sprang visserligen bara två pass förra veckan men gjorde det bra. Dagens pass var tungt men det jag körde i tisdags gick bra. Vikten är på väg ner, 2 kg borta 3 kg kvar.
Men det är inte helt lätt att glida omkring obemärkt på en dansskola iförd svarta trekvartslånga tights och en långärmad t-shirt, svart, av märket nike. Jag hann inte mer än kliva in i foajen innan jag träffade på en pappa till en annan unge som mycket kvickt ifrågasatte om jag skulle vara med och dansa.
-Nja, jag tror jag besparar dem den upplevelsen. Jag ska ut och springa en sväng... gäller ju att passa på...
Väl åter på skolan efter en knapp timme och en knapp mil hann jag inte mer än sätta mig ner i trappan ner till foajen innan jag träffade på en annan pappa till en annan unge som mycket kvickt ifrågasatte om jag hade varit med och dansat.
-Nja, jag tror jag ska bespara dem den upplevelsen. Jag har bara varit ute och sprungit en sväng... gäller ju att passa på...
Nåväl, det är väl på sin plats att konstatera att klädkoden för motionslöparen och motionsdansaren skiljer sig föga. På gott och ont, kanke. Men fördelen är ju ialla fall att om jag skulle vilja prova på en danskurs så kan jag ju köra med samma kläder som för löpningen, jag kommer smälta in bra. Men skulle jag vid ett sådant tillfälle vilja neka mitt deltagande inför någon nyfiken och frågvis förälder så kan jag ju säga.
- Nä, jag har bara varit ute och sprungit en sväng!
___________________________
Träningen går fint, sprang visserligen bara två pass förra veckan men gjorde det bra. Dagens pass var tungt men det jag körde i tisdags gick bra. Vikten är på väg ner, 2 kg borta 3 kg kvar.
onsdag 7 mars 2012
Äntligen!
Äntligen! Äntligen ett träningspass där benen kändes hyffsat pigga igen. Det har inte hänt sedan juldagen-91... Äh, juldagen -11 var rätt ok det också. Men med ett mer eller mindre smurt tillstånd hela januari och en jobbig träningscomeback i februari har mars börjat betydligt bättre. Söndagens distanspass gick bra och på gårdagens MER-träning kändes kroppen både stark och lite snabbare. Det blir så mycket roligare att träna om man känner att man orkar lite.
_______________________
Vägen mot matchvikten har också börjat. Från +5,0 har vågen nu pallrat sig ner till +4,1, så det går åt rätt håll.
_______________________
Regler för reglar finns ju. cc45, eller cc60 är väl det vanligaste. Jag är emellertid som hemmafixare regelvidrig. Jag fnyser cc:sena i nacken och har räknat ut att min minivägg för den nya toan mår bättre av cc120 från sidoväggarna och sedan en extra regel mittemellan. Det blir inte lätt för de som såsmåningom "ärver" mitt hus, men det underlättar byggandet avsevärt. Räknade faktiskt tom in gipsskivan som ska upp på sidoväggarna så cc blev 121,2.
...får verkligen hoppas att strategin håller när det väl kommer till kritan :-).
_______________________
Vägen mot matchvikten har också börjat. Från +5,0 har vågen nu pallrat sig ner till +4,1, så det går åt rätt håll.
_______________________
Regler för reglar finns ju. cc45, eller cc60 är väl det vanligaste. Jag är emellertid som hemmafixare regelvidrig. Jag fnyser cc:sena i nacken och har räknat ut att min minivägg för den nya toan mår bättre av cc120 från sidoväggarna och sedan en extra regel mittemellan. Det blir inte lätt för de som såsmåningom "ärver" mitt hus, men det underlättar byggandet avsevärt. Räknade faktiskt tom in gipsskivan som ska upp på sidoväggarna så cc blev 121,2.
...får verkligen hoppas att strategin håller när det väl kommer till kritan :-).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


