Hur gammal får man vara egentligen? Känner mig i alla fall för gammal för träning när jag inte hinner mer än att börja träna innan krämporna gör sig påminda. Två- tre veckors medioker träning, är det vad man tål?
Förra veckan, t ex, tränade jag fyra pass, två bra och två mindre bra, men fyra pass var det. Hälknölarna som varit ursprungsproblemet håller sig i ordning men hälsenorna gör det inte. Höger är sämst, är stel och öm på mornarna och behöver lite voltaren-salva och ett par timmar för att fungera, lite senknarr kompetterar diagnosen. Även höger knä och höft sköter sig också dåligt, vill inte riktigt vara med och träna utan trivs bäst i stillasittande läge. Det är surt, grymt surt. Känner mig för övrigt riktigt träningssugen, motivation på topp. Så vad ska jag göra?
Planen hittills är att köra på, men vara noga med uppvärming och behandling av krämporna. Borde säkert utöka med mer rehabträning igen för att försöka stärka svageheterna, men det är en balansgång det där. Om det handlar om överansträngning är det ju inte toppen att anstränga mer.
Med ett långpass från igår i benen stundar MER-träning både i kväll och i morgon kväll. Det kan väl utgöra ett belastningstest för att se om det blir sämre eller oförändrat. Till helgen väntar tävlingar fredag och söndag... överlever krämporna den här veckan utan att klassas som skador så ska det nog inte vara något problem.
Det sägs ju att man ska visa kroppen vem det är som bestämmer men risken föreligger ju alltid att det är kroppen som får sista ordet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar